9
30.7 Fano - San Marino - Ravenna - Padova
27110
Vår förmodan att vara vid Adriatiska havet
visade sig riktig. Tiden tillät inte något morgondopp; 8:45 var vi på väg längs kusten, som är kantad med badorter. Stranden ser bra långgrund ut. Kusten är flack och landet mycket plattare än på andra sidan.Efter en timmes tid var vi i Rimini , där vi tog av inåt landet för att besöka världens äldsta sammanhängande republik, om jag så får säga. Vid horisonten åt väster höjde sig tvärt ett skrovligt berg från slätten. Det påminde om vårt kära Soratte .
Vi hängav oss åt vilda spekulationer om landets krigiska förhistoria, varvid vår enda ledtråd var att Carlssons skolgeografi talar om en herderepublik, som vi tog för givet var denna, nämligen San Marino . Vi hade svårt att få in de fredliga fåren och herdarna på klippan som mer lämpade sig som fästning.
10
Den "omvända fårskocken" uppfanns i all hast för att göra det strategiska läget rättvisa. Med var kilometer som vi närmade oss, förstod vi emellertid att våra tankemödor var överflödiga. överst låg en fästning i flera omgångar, och de enda får som synts där sedan tidernas morgon var de turister som gödslade statskassan med liror. San Marinos har full mynt-, tull- och passunion med Italien. Viserligen har de egna frimärken, som emellertid inte är särskilt vackra.
Vid gränsstationen, som markerades av en vit banderoll, spänd tvärs över vägen, patrullerade en karl i världens brokigaste uniform.
Det lilla upplandet kring klippan var frodigt och välansat. Staden bara turistgeschäft. Vidare se fotohäfte och karta med text.
Bilarna är märkta R.S.M. och en poliskonstapel dirigerade gångtrafiken genom stadsporten.
11
12
Nästa anhalt var Ravenna
, lagom till lunch på Hotel Trieste. Varken bra eller dåligt. Trots dästheten tog vi oss fram till San Vitale
för att titta på mosaiker. K-A var mer för att sova då, så han sträckte ut sig på Elsi's sovsäck i skuggan bredvid Olympia.
Anledningen till detta var att vi blivit barskt synade vid kyrkporten. Karl-Axel hade en vanhelgande klädsel, nämligen kortbyxor. Han fick kalla handen. Jag, som varit förutseende, kastade min vita sjal över det ogudliga hårsvallet, seglade skenheligt in genom porten. När jag kom tillbaka och försiktigt väckte K-A for han upp som ett skott och virrade sömndrucket om att jorden hade bävat. Detta visade sig gudskelov inte vara ett tecken på himmelskt misshag. Bredvid Olympia låg ett lätt osande bevis på att en åsna eller åsnevagn hade parkerats där, stått och stampa och lämnat sitt visitkort när den avhämntades av sin ägare.
13
14
även vidhängande museum beskådades. Det innehöll mest bysantinska madonnor, som alla såg likadana ut. En var utan barn och hade silver om huvudet i stället för guld. Den var mycket enkel och vacker.En pigg och yrvaken K-A körde sedan snällt till Sant'Appollinare Nuovo där det fanns långa rader med mosaikhelgon. Det vi inte såg var mycket mer än det vi såg, men vi skulle ju till Jugoslavien.
Till Padova gick det i ett streck. Ferrara passerades i periferin, och det enda vi såg var ett torn som lutade betänkligt. Det hann inte ramla medan vi såg det. Vad folkseder beträffar noterade vi att cyckeln är ett allmänt använt fortskaffningsmedel. Till och med ett begravningsfölje skred fram på två hjul.
Första intrycket av Padova var att det inte fanns några hotell. Sedan vi väl funnit ett som hette Storione, blev nästa att staden byggts av förståndigt folk, för alla trottoarer var överbyggda så man slapp gå i solen.
15
Tredje och sammanfattande intrycket var, att det var en sällsynt intressant stad, där man skulle kunna tillbringa mycket tid.
16
Stället där vi åt (hotellets matsal var högre stånd och såg urtråkigt ut) visade sig vara spelhåla, så vi drog oss lite tillbaka, sedan alla dukar utom vår bytts mot filtar. Natten blev svår. Buller värme, mygg. Fortsättningen på resan var i fara.
